Ny huvudprövare för SWANCA-studien
Nina Cavalli-Björkman, överläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har tagit över som huvudprövare för SWANCA-studien. Här berättar hon om nuläget, utmaningarna och förväntningarna inför det kommande året.
Hur känns det att ta över som huvudprövare för SWANCA?
– Det går inte att beskriva på något annat sätt än att det är en stor ära. Björn Zachrisson är ju en stor person inom strålforskning, och jag ska nu försöka slutföra det arbete han påbörjat inom SWANCA.
Studien startade ju 2020, har arbetet gått enligt plan?
– SWANCA har i själva verket inkluderat mycket långsammare än vad vi hoppades på när studien designades. Vi trodde då att inklusionen skulle gå på ett par år och i så fall hade vi varit färdiga med den delen för länge sedan.
Hur går det just nu?
– Nu går det undan! Vi har just nu 87 inkluderade patienter av planerade 100.
Vilka centrum är aktiva i studien, och hur har samarbetet fungerat?
– De fyra centra i landet som behandlar analcancer med radiokemoterapi – Umeå, Uppsala, Göteborg och Lund – deltar samtliga i SWANCA. Samarbetet mellan sjukhusen fungerar bra, men det är förstås en betydligt större utmaning att inkludera en patient som måste resa långt till sin protonbehandling än för oss här i Uppsala, där patienterna bara behöver korsa gatan.
Det har lett till en skev fördelning mellan orterna: Uppsala har hela tiden stått för 75–80 procent av inkluderade patienter, medan övriga tre sjukhus stått för resten. Umeå, som har proportionellt sett få analcancerpatienter i Sverige, har däremot inkluderat oproportionerligt många! Det vi kan lära oss av detta är att logistiken måste vara genomtänkt och förberedd, så att det känns möjligt även för en patient långt bort att våga randomiseras i studien.
Går det att dra några lärdomarna så här långt, ur forsknings- eller patientperspektiv?
– Det är för tidigt att säga. Det är frestande men ovetenskapligt att ”tjuvtitta” i materialet innan inklusionen är klar. Så jag kan återkomma med svar om några år…
Vad återstår innan studien kan slutföras – och vad ser du fram emot under 2026?
– Jag tror och hoppas att inklusionen blir klar under 2026. Sedan vidtar allt arbete med fortsatt datainsamling och därefter bearbetning av data och manusskrivning. Vi kommer att vara sysselsatta under lång tid framöver.
Vilken betydelse tror du resultaten från SWANCA kan få för framtida vård eller forskning inom området?
– Jag förväntar mig att frågan om protonstrålning är överlägsen vid avancerad analcancer eller ej besvaras. Antingen kommer vi att luta åt att rekommendera framtida patienter protonbehandling eller ej när studien är klar. Eftersom uppföljningstiden är fem år kommer tyvärr inte den informationen att finnas tillgänglig för publikation förrän cirka år 2032. Men tidigare än så kommer vi att veta huruvida protonstrålning botar i samma utsträckning som fotonstrålning. Patienternas långtidsbiverkningar efter behandling kommer dock inte att vara helt utvärderade förrän hela uppföljningen är klar.
FAKTA OM SWANCA
SWANCA är en nationell studie som jämför behandling med proton- respektive fotonstrålning vid analcancer. Målet är att ta reda på om protonstrålning kan minska biverkningar med bibehållen behandlingseffekt. De fyra centra i Sverige som behandlar analcancer – Umeå, Uppsala, Göteborg och Lund – deltar i studien, som ges via Skandionkliniken.
