Biverkningar

  • Eftersom strålbehandling inte bara påverkar tumören, utan i viss mån även frisk vävnad, finns risk för biverkningar. Eftersom vi människor tål olika mycket strålning skiljer sig biverkningarna åt från person till person. Många får inga biverkningar alls.

    Biverkningar vid strålbehandling delas ofta in i tidiga och sena. De flesta tidiga biverkningar brukar märkas av efter två till tre veckors behandling, men de kan komma tidigare. De går inte över genast efter sista behandlingen. Kulmen är ofta en kort tid efter att strålbehandlingens avslutats sedan avtar biverkningarna successivt under några veckor.

    Sena biverkningar kan märkas av flera månader, eller år, efter avslutad strålbehandling.

     

    Generella biverkningar – oavsett strålningsområde

    Tidiga biverkningar

    Tillfälliga hudproblem
    Under en pågående strålbehandling kan huden i det behandlade området reagera som efter en kraftig solbränna. Det vanligaste är att huden blir röd och irriterad men även klåda kan förekomma. Dessa besvär kan komma efter ett par veckor. Armhålorna, ljumskarna och andra områden med hudveck är extra känsliga.

    När du ska tvätta området som har bestrålats kan du badda huden med ljummet vatten och klapptorka. Gnugga inte och undvik starkt parfymerad tvål eller deodorant. Det finns också salvor och krämer som kan lindra besvären. Fråga din sjuksköterska eller läkare vad som är lämpligt att använda.

    Det kan kännas skönt att ha löst sittande kläder över behandlingsområdet. Det är bra med textiler som suger upp fukt och håller huden torr eftersom fukt kan förvärra besvären. Se till att det behandlade området inte utsätts för sol eller vind.

    Du bör också undvika att raka det behandlade området eftersom det irriterar huden. Håret inom behandlingsområdet upphör dessutom att växa efter en tid.

    Det är bra om du äter så bra och allsidigt du kan. Kroppen behöver mycket energi och näring för att läka huden.

    Trötthet
    Det är vanligt att känna sig trött under behandlingen. Vissa blir lite trötta, andra blir så trötta att det påverkar tillvaron. Tröttheten brukar minska några veckor efter avslutad behandling och sedan försvinna helt.

    Fysisk aktivitet kan göra att tröttheten minskar. Det kan också lindra att under dagen vila korta stunder vid flera tillfällen, istället för att ta en längre vilopaus.

    Det är viktigt att komma ihåg att tröttheten kan ha andra orsaker än behandlingen. Den kan bero på låga blodvärden, att du inte äter tillräckligt eller på sömnsvårigheter. Det kan vara bra att prata med en läkare eller en sjuksköterska om din trötthetskänsla.

    Illamående
    En del som får strålbehandling blir illamående. Vissa kan må illa tidigt i behandlingen, andra mot slutet av behandlingen. Om du drabbas finns det effektiva mediciner du kan ta.


    Sena biverkningar

    Hudförändringar
    Huden i strålområdet kan förändras och kännas lite stel och hård. Vissa patienter får små, synliga, ytliga blodkärl. Det kallas för fibros. Om fibrosen orsakar problem kan man överväga att operera.

    Smärta
    Om du har fått behandlingar mot ett område med mycket nerver kan du få ont, känna stickningar eller bli svag i det område som behandlats. Om du till exempel har fått strålbehandling mot nyckelbenet, eller strax ovanför, kan du få symtom i armen.

    Sexualitet
    Cancer och cancerbehandling kan förändra både kroppen och hur du uppfattar dig själv. Om du är orolig och nedstämd i samband med en cancerbehandling kan det påverka sexlusten. Om du har en partner är det bra om ni pratar om hur ni tänker och känner kring detta. Det kan vara ett sätt att skapa närhet och minska risken för missförstånd, till exempel om någon känner sig avvisad. Kroppskontakt och närhet utan sexuella förväntningar kan stärka relationen och få lusten att komma tillbaka.

  • Strålning mot huvudet

    Strålningen kan påverka hårtillväxten så att håret slutar att växa, och faller av, där strålningen träffat. Det gäller både huvudhår, ögonfransar och skägg. Hårtillväxten utanför det behandlade området påverkas alltså inte. Oftast växer håret ut igen några månader efter avslutad behandling. Vid högre stråldoser kan du dock tappa håret utan att det växer ut igen. Om ditt hår faller av har du rätt att få peruk och lösögonfransar. Frågor din kontaktsjuksköterska eller din behandlande läkare vad som gäller i din region.

  • Strålning mot buk- och bäckenregionen

    Tidiga biverkningar

    Strålbehandling mot tumörer i buk- och bäckenregionen kan orsaka illamående och andra magbesvär, till exempel diarré eller en känsla av uppkördhet. Risken för dessa besvär ökar om det är ett stort område av kroppen som behandlas. Om du drabbas finns det effektiva mediciner mot illamåendet.

    Strålbehandling mot urinblåsan kan göra att du måste kissa ofta och att det svider när du kissar. Även mot dessa besvär finns läkemedel som lindrar.

    Sena biverkningar

    En sen biverkning är att urinblåsan kan påverkas, vilket kan leda till inkontinensproblem. Även tarmarna kan reagera så att du drabbas av diarréer. Om du får något av dessa problem kan du få hjälp av en fysioterapeut eller sjukgymnast med att träna upp muskulaturen, så att du kan knipa om det behövs. Det finns även läkemedel som lindrar besvären. Den som behöver kan få gratis inkontinensskydd av distriktssköterskan.

    Kvinnor som får strålbehandling mot bäckenet och underlivet kan få problem med sköra slemhinnor. Det kan till exempel göra ont och blöda vid samlag. Att använda glidmedel kan minska problemet. Behandlingen kan också orsaka ärrvävnad vilken kan leda till att slidöppningen blir trång, vilket kan försvåra en gynekologisk undersökning och göra det svårare att ha samlag. För att förebygga besvären kan du använda en dilatator, en stav, som du för in i slidan. Den får du på din hemmaklinik. Efter ett tag kan du behöva byta storlek.

    Lymfödem
    Strålbehandling mot tumörer i buk- och bäckenregionen kan orsaka lymfödem, det vill säga att det samlas lymfvätska i till exempel ett ben eller en arm. Kroppsdelen där lymfvätskan har samlats kan bli svullen och domna eller kännas tung. För att minska besvären är det viktigt att problemen upptäcks tidigt så att behandling kan komma igång så fort som möjligt.

  • Strålning mot mun och hals

    Strålning mot halsen kan påverka smaklökarna så att smaken förändras och i vissa fall minskar eller försvinner. Dessa smakförändringar kan göra det svårt eller olustigt att äta. En dietist kan ge råd om hur du kan anpassa maten så att du kan äta så bra och varierat som möjligt. Smaken brukar komma tillbaka efter behandlingens slut, men det kan ta lång tid.

    Det första tecknet på att slemhinnan i halsen reagerar på strålningen är att det känns som en klump sitter i halsen. Irritationen kan förvärras och orsaka smärtor och i vissa fall svårigheter att svälja. I dessa fall kan du få läkemedel som lindra smärtan, så att det går lättare att svälja och rengöra tänderna.

    Problemen i svalget kan göra det svårt att äta vilket kan leda till viktnedgång. Det är viktigt att du håller din vikt under pågående strålbehandling, du ska helst inte gå ner mer än något enstaka kilo. Prata med din läkare om du märker att du tappat i vikt.

    Besvär i munhålan kan uppstå eftersom irriterade slemhinnor lättare angrips av svamp. Det är därför viktigt med god munhygienen.

    En annan biverkning är minskad salivproduktion vilket kan minska ditt infektionsskydd. Muntorrhet kan lindras med exempelvis saliversättningsspray eller sugtabletter som finns på apoteket. Det är viktigt att du fortsätter med dessa produkter även efter att behandlingen avslutats, eftersom muntorrhet kan bli ett bestående besvär.

    En god munhygien kan minska besvären i samband med strålbehandling. Under behandlingen kan det vara bra att få hjälp av en tandhygienist, tala med din behandlande läkare om detta.