Om protonstrålning

  • Ett skonsamt sätt att behandla cancer

    Strålning som behandling av tumörer har använts sedan början av 1900-talet. På den tiden var det radium som användes; en metod med stora biverkningar både för patienter och personal. Sedan dess har metoderna naturligtvis utvecklats mycket. Den strålning som är vanligast är fotonstrålning.

    Idag står strålbehandlingen för 30 procent av all bot vid cancer och hälften av alla cancerpatienter får någon gång strålbehandling.

    Behandlingar sedan 1957
    Metoden med protonstrålning är inte ny för Uppsala men bedrevs i mindre skala fram till 2015, då Skandionkliniken öppnade. De första strålbehandlingarna utfördes 1957 vid Gustaf Werners institut, senare kallat The Svedberg-laboratoriet. Det var en världshändelse – bara på Berkeley i USA var man före.

    Protoner är positivt laddade vätejoner som i en accelerator, en så kallad cyklotron, får en hög energi. I cyklotronen drivs protoner upp till 60 procent av ljusets hastighet. När en patient ska behandlas leds protonerna till behandlingsrummet och riktas med stor precision mot tumören. Behandlingen går ut på att skada tumörcellernas DNA (arvsmassa) så att de inte kan fortsätta att dela sig.

    Mindre risk för biverkningar
    Vid all strålbehandling vill man skada tumören men skona intilliggande, frisk vävnad. Vid klassisk strålbehandling, så kallad fotonstrålning, kan det inte undvikas att också annan vävnad än cancertumören får en stråldos. Strålningen går till stor del rätt igenom kroppen vilket innebär att även friska organ påverkas. I vissa fall kan det leda till att tumören inte kan behandlas med strålning. I andra fall kan tillräckligt hög dos av strålningen inte ges på grund av risk för skador på andra organ eller vävnader.

    En protonstråle går att styra mer precist än traditionell strålning, vilket kan minska risken för biverkningar. Energin i en protonstråle kan varieras så att stråldosen i stort sett helt och hållet hamnar på ett visst förutbestämt djup. Därför kan strålning med protonterapi nästan helt koncentreras till själva tumören, vilket kan innebära att stråldosen kan höjas.

    Vid vissa tumörsjukdomar – och för vissa patienter – är protonstrålning därför ett bra behandlingsalternativ. Till exempel när tumören sitter nära känsliga organ som hjärnan och lungor eller i bukhåla. En stor patientgrupp är barn och ungdomar eftersom man vill ge dem en så personanpassad behandling som möjligt.