Johanna forskar om protonstrålning mot bäckenet

Johanna Färlin är läkare på Skandionkliniken och doktorand vid Umeå universitet. I sin avhandling fokuserar hon på hur protonstrålning påverkar bäckenområdet, med tonvikt på biverkningar och stråldos till riskorgan. Just nu förbereder hon sitt mittseminarium – en milstolpe där resultaten presenteras så här i halvlek.

Allt fler patienter botas från rektal- och analcancer, men överlevnaden har en baksida i form av långvariga biverkningar. Att förebygga och minska dessa är avgörande – dels för att höja patienternas livskvalitet, dels för att behandlingar inte ska behöva avbrytas i förtid.

Två nationella studier, SWANCA och PRORECT, undersöker om protonstrålning kan mildra biverkningar vid behandling av cancer i bäckenområdet. Johanna Färlins forskning fokuserar särskilt på de delar som rör protonstrålning.

Vilka är de största resultaten hittills?
– Ett viktigt fynd är att protonbehandling ger lägre stråldoser till tarmar och andra friska organ när vi tittar på strålplanerna. Den kliniska nyttan av detta är det som studierna ska svara på. Jag har också undersökt urinblåsans storlek under behandlingen och hur dess storlek påverkar stråldosen till både urinblåsa och tarm, säger Johanna Färlin

Man vet sedan tidigare erfarenheter från konventionell fotonbehandling att en välfylld urinblåsa kan bidra till att skydda tarmarna.

– Vi har kunnat visa att detta även gäller vid protonbehandling. Eftersom diarré är en vanlig biverkning vid bäckenbestrålning kan en välfylld urinblåsa bidra till att ytterligare skydda tarmen. Det kan minska risken för besvärliga biverkningar.

Ett annat fokus i avhandlingen är patienternas upplevelser. Johanna har intervjuat 18 patienter om deras erfarenheter av de dryckesinstruktioner som ges före behandlingen. Målet är att utveckla rutiner och information som är begripliga, trygga och möjliga att följa.

Krattar för internationella samarbeten
Johanna har också varit med och utvärderat hur dosplaneringen för analcancer ser ut i Sverige. Genom att publicera studieprotokoll och dela tidiga erfarenheter under studiernas gång kan fler inspireras och i förlängningen förhoppningsvis bidra till nationellt och internationellt samarbete.

– Förhoppningen är att fler kliniker, även internationellt, ska ta del av våra erfarenheter och använda protonterapi på ett effektivt och patientsäkert sätt. Patienternas perspektiv och delaktighet är också en mycket viktig pusselbit för att lyckas.