I början av 2019 startar en ny klinisk studie om protonstrålning, finansierad av Cancerfonden. Onkolog Daniel Molin och hans forskargrupp ska studera vilken nytta patienter med Hodgkins lymfom har av protonstrålning. Målet med studien är att kunna visa att protonbehandling botar patienter i lika hög utsträckning som traditionell strålbehandling, men ger färre biverkningar. Patienterna i studien kommer att behandlas vid Skandionkliniken i Uppsala.
Hodgkins lymfom är en ovanlig form av lymfkörtelcancer som drabbar cirka 200 patienter varje år. De som får diagnosen är ofta unga, 20-30 år, och det är vanligt att tumören sitter mellan lungorna. Prognosen vid Hodgkins lymfom är god, cirka 90 procent av de som drabbas blir botade. Den vanligaste behandlingen är cytostatika och strålning.
Vid behandling med protoner går strålen att styra mer exakt än vid annan strålbehandling. Det gör att risken att skada omgivande organ minskar.
– Patienter med Hodgkins lymfom kan ha särskilt stor nytta av protonstrålning eftersom tumörerna ofta sitter nära känsliga organ som hjärta, bröst och lungor, säger Daniel Molin.
Inom ramen för studien, som ska pågå i fem år, kommer 30–35 patienter varje år att inkluderas i studien, varav minst 15 ska behandlas med protoner vid Skandionkliniken i Uppsala. De som deltar i studien är mellan 18 och 50 år och de kommer att få behandling under två eller drygt tre veckor, vilket är en vanlig strålningsperiod vid Hodgkins lymfom.
Patienterna kommer sedan att jämföras med andra patienter med Hodgkins lymfom som tidigare fått traditionell strålning med fotoner.
I studien kommer forskarna även att jämföra behandlingsplanerna vid traditionell strålning och protonstrålning och tekniskt jämföra stråldoser och strålområden.
Cancerfonden finansierar projektet med 500 000 kr om året i tre år. Men det kommer att behövas mer pengar eftersom Daniel Molin räknar med att projektet blir långsiktigt.
– Målet är att två–tre år efter att patienter slutat inkluderas kunna visa att protonstrålning inte är ett sämre behandlingsalternativ än traditionell strålning – att det inte ger fler återfall.
Det verkligt intressanta blir att se om protonbehandling ger färre sena allvarliga biverkningar, så som andra cancersjukdomar, sköldkörtelproblem eller hjärt- och lungsjukdomar. Biverkningar som kan uppstå många år efter en strålbehandling.
– Det beräknar vi att kunna se om cirka 20 år. Dessa resultat kan bli de sista jag tar fram innan jag går i pension, säger Daniel Molin.