En av fördelarna med protonstrålning är att oönskad strålning till friska organ kan minskas. När man behöver stråla mot brösthålan, som till exempel vid cancer i brässen, kan protonstrålning därför vara ett bättre alternativ. Det är utgångspunkten i forskningsstudien Prothym som leds av Jan Nyman, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Cancer i brässen, på läkarspråk tymom, är en ovanlig diagnos. Cirka 40 personer i Sverige drabbas varje år. De flesta opereras och för många räcker det som enda behandling, men inte för alla. Vissa behöver även strålning. Forskningsstudien Prothym studerar om dessa patienter kan ha nytta av att få protonstrålning i stället för vanlig strålning med fotoner.
Vi vet i dag att patienter som får strålning mot hjärtat har en ökad risk för hjärtsjukdom på sikt. Det gäller bland annat vid strålning av vänstersidig bröstcancer och vissa typer av lymfom. Även strålning mot lunga kan orsaka skador. Det är troligt att strålning vid tymom också kan orsaka dessa besvär, men eftersom sjukdomen är ovanlig är detta inte så väl studerat.
Lägre stråldos till viktiga organ
Det vill Jan Nyman och han forskargrupp ändra på. I projektet Prothym undersöker de om biverkningar i form av skador på hjärta och lunga blir färre med protonstrålning och om metoden har lika god effekt när det gäller att förhindra återfall.
– Eftersom prognosen för dessa patienter är god, de har en lång förväntad överlevnad, är det viktigt att långtidsbiverkningarna från strålbehandlingen blir så liten som möjligt. Vi tror att protonstrålning kan vara av stort värde, säger Jan Nyman.
Vid en jämförelse av stråldoserna vid fotonstrålning och protonstrålning ser alla parametrar bättre ut med protoner. Det blir lägre stråldos till hjärta, lunga, matstrupe och ryggmärg.
– Men det är inte helt självklart att detta innebär en skillnad för patienterna. Det är det vi vill ta reda på.
Resultat om cirka tre år
Totalt ska 40 patienter som får protonstrålning ingå i Prothym-studien. Hittills har cirka 15 rekryterats. I studien ingår också en referensgrupp bestående av ungefär lika många patienter som får fotonstrålning. Eftersom tymom är ovanligt, och eftersom alla som diagnostiseras inte får strålbehandling, söker Jan Nyman samarbeten utomlands för att inkluderingen ska gå fortare.
– Sedan en tid tillbaka inkluderar vi patienter från Maastricht i Nederländerna och vi för samtal med Danmark och Norge, som ju öppnar sitt första protoncenter inom några år.
Om cirka tre år tror Jan Nyman att resultaten från Prothym kan presenteras.
– Vår förhoppning är att kunna visa att patienterna som protonstrålats inte har speciellt mycket sena biverkningar i närliggande organ; att de kan leva långa och friska liv efter sin cancerbehandling.