Ett år som professor – med fokus på framtidens protonterapi
För drygt ett år sedan tillträdde Alexandru Dasu tjänsten som professor vid Uppsala universitet, efter flera år som chefsfysiker på Skandionkliniken. Sedan dess har tiden gått snabbt – och varit fyllt av både forskningsframsteg och fortsatt klinisk utveckling.
– Det gick som en blixt, konstaterar han. Samtidigt har mycket hunnit hända: en disputation har genomförts, nya forskningsprojekt har förberetts och Skandions tioårsjubileum har firats med symposium. Därtill har arbetet med att förnya tillstånd och serviceavtal varit en viktig del av året.
Övergången från en främst klinisk roll till en kombinerad tjänst som professor och FoU-ansvarig har dock inte inneburit någon dramatisk omställning.
– Jag har alltid haft ett starkt forskningsintresse och en adjungering, så övergången var inte särskilt överraskande. Visst finns det utmaningar i en ny organisation, men också många möjligheter.
Kombinationen protonterapi och immunbehandling
Forskningen under det första året har haft ett tydligt fokus på frågor centrala för protonterapi. Det handlar bland annat om osäkerheter vid behandling av rörliga mål, till exempel lungor som rör sig när patienten andas, samt studier av så kallade sekundärstrålning, det vill säga strålning som genereras och används för sekundära processer under patientens behandling. Hur doserna påverkar patienter, personal och allmänhet.
Samtidigt pågår utvecklingen inom flera så kallade ”heta” forskningsfält. Variationer i biologisk effekt (RBE) kopplat till LET och dosdeposition och räckviddsverifiering är några exempel. Det handlar bland annat om att bättre förstå hur stark effekt strålningen faktiskt har i olika delar av kroppen.
Forskning om adaptiva behandlingar och nya sätt att leverera stråldos undersöker hur behandlingar kan anpassas över tid och hur strålningen kan ges på nya, mer träffsäkra sätt. Kombinationen av protonterapi och immunbehandling är ett annat område där många frågor nu väcks – inte minst för fysiker.
En tydlig riktning i arbetet är utvecklingen mot en mer individualiserad behandling.
– Nästa generation protonterapi bygger på att kombinera avancerad bilddiagnostik, biologisk information, AI och modern strålteknik. Målet är att göra behandlingen både effektivare och skonsammare, säger Alexandru Dasu.
Det handlar bland annat om att använda nya bildtekniker, som funktionell avbildning och fotonräknande CT, för att bättre definiera målvolymer, följa behandlingar och anpassa dem över tid. Fokus ligger på att ta hänsyn till både patientens anatomi och tumörens biologi, med målet att minska sena biverkningar och förbättra livskvaliteten.
Forskning och behandling hand i hand
Under året har flera forskningsresultat börjat användas direkt i vården. Bland annat har man infört verktyg för att beräkna LET-fördelningar, vilket ger ökad insikt i hur stark effekt strålningen har i olika delar av kroppen. Det gör det lättare att utvärdera och förbättra behandlingsplaner. Arbetet med så kallade sekundärdoser – den strålning som sprids utanför det direkta behandlingsområdet – har också kommit så långt att den nu kan inkluderas i praktiska bedömningar. Ett annat nytt projekt syftar till att kunna ”se” hur strålningen faktiskt avges i kroppen. Ytterligare ett projekt handlar om att förbättra kommunikationen med patienter.
Kombinationen av forskning och klinik är en central del av Alexandru Dasus roll.
– Det är väldigt värdefullt att kunna testa forskningsidéer i en klinisk miljö och samtidigt identifiera hur vi kan förbättra våra metoder. LET-beräkningar är ett bra exempel på något som nu börjar användas i praktiken, även om det ännu inte är rutin.
Samarbeten ger snabbare reultat
Kopplingen till Skandionkliniken är fortsatt stark, inte minst eftersom en stor del av forskningen är direkt relaterad till protonterapi.
– Skandion är i hög grad en del av forskningen vid universitetet, säger han.
Samtidigt betonas vikten av samarbete, både nationellt och internationellt. Protonterapi är en begränsad resurs, och för att utveckla området krävs gemensamma insatser.
– Nätverkande är avgörande, både för att bygga och upprätthålla kompetens och för att samla resultat. Det är också viktigt för att snabbare kunna bygga evidens.
Här spelar Skandions engagemang i European Particle Therapy Network (EPTN) en viktig roll, med möjligheter till både jämförelser och gemensamma analyser med andra centra.
Framåt ser Alexandru Dasu en tydlig ambition att stärka Sveriges position inom protonterapiforskningen, bland annat genom att bygga upp ett nationellt excellenskluster där flera universitet deltar.
Vad är det roligaste med din nya roll just nu?
– Att tänka på alla dessa möjligheter, även om det också krävs mycket arbete för att omsätta dem i praktiken.
Om du ska sammanfatta ditt första professorsår med tre ord, vilka blir det?
– Innovation. Precision. Multidisciplinärt.
