Fler bröstcancerpatienter får protonstrålning

Skandionkliniken behandlar allt fler bröstcancerpatienter. Utvecklingen drivs bland annat av nationella rekommendationer och växande internationell forskning. Målet är att skydda hjärta och lungor vid vissa typer av bröstcancer. Protonstrålning kan vara ett viktigt alternativ när traditionell strålning ger för hög dos till viktiga organ eller när anatomin är komplex.

Skandionkliniken har gått från att behandla tre bröstcancerpatienter 2023 till 28 patienter 2025. Totalt behandlades 43 patienter mellan 2022 och 2025. Det är en tydlig ökning som speglar både ökad remittering och större kännedom om när protonstrålning är motiverad.

Arbete med nationella rutiner
I takt med att underlag och erfarenhet växer ökar behovet av gemensamma nationella rutiner. Skandionkliniken och strålbehandlingsklinikerna i Örebro, Uppsala och Lund tar därför fram gemensamma nationella rutiner för hela behandlingskedjan – från förberedelser och bildtagning till själva protonbehandlingen. Syftet är att samla den kunskap som finns i dag och skapa en mer enhetlig och förutsägbar vård för bröstcancerpatienter som får protonstrålning.

Protoner i vårdprogrammet
I det Nationella vårdprogrammet för bröstcancer lyfts protonstrålning fram som ett alternativ när rekommenderad stråldos mot tumörområdet inte kan uppnås med konventionell fotonbehandling. Protonbehandling kan också övervägas när dosen till hjärta och lungor blir för hög, trots avancerad fotonteknik som IMRT och VMAT.

Att protonstrålning nu finns med i vårdprogrammet innebär att metoden har en tydlig, om än selektiv, plats som komplement när anatomiska förutsättningar eller behandlingsmål gör att en fotonplan inte blir tillräckligt bra.

Vilka bröstcancerpatienter kan vara aktuella?
Protonstrålning utnyttjar den så kallade Bragg-toppen, vilket innebär att huvuddelen av stråldosen stannar i tumör- eller målområdet och betydligt mindre strålning passerar vidare genom kroppen, jämfört med fotonstrålning. Utifrån detta kan vissa grupper av bröstcancerpatienter vara aktuella för protonstrålning:

• Patienter som behöver strålning mot interna mammariakörtlar (IMN), där det är svårt att skydda hjärta och lungor med fotoner.
• Patienter med avvikande anatomi, till exempel patienter med annorlunda form på bröstkorgen, genomgången bröstrekonstruktion eller bröstimplantat, där dosfördelningen blir ogynnsam med fotoner.
• Patienter som inte klarar att hålla andan enligt DIBH, en teknik som används för att minska stråldosen till hjärtat vid fotonbehandling, framför allt vid vänstersidig bröstcancer.
• Patienter med genetiska anlag för sena strålbiverkningar, till exempel mutationer som innebär ökad risk för sekundär cancer, där minskad stråldos utanför målområdet kan vara extra värdefull.
• Patienter som behandlas mot båda brösten, eller som tidigare strålbehandlas i samma område, där den sammanlagda dosen till hjärta och lungor riskerar att bli för hög med traditionell fotonstrålning.

Studier
Internationellt pågår flera större studier om protonstrålning vid bröstcancer.

RadComp är en stor (1239 patienter planeras) amerikansk multicenterstudie där patienter med icke‑metastaserad bröstcancer lottas till antigen proton- eller fotonstrålning. Studien bedrivs vid ett flertal sjukhus runt om i USA. De första resultaten av hälsorelaterad livskvalitet visat att patienternas livskvalitet är utmärkt och i stort sett likartad i båda grupperna. Det tyder på att protonbehandling inte försämrar patienternas upplevelse av behandlingen.

Den möjliga vinsten på längre sikt handlar framför allt om minskad risk för sena hjärt‑ och lungbiverkningar, något som kommer att kunna bedömas först när långtidsresultaten presenteras senare under 2020‑talet.

En engelsk randomiserad studie (PARABLE) blev klar och stängde hösten 2025. Planen var att 192 patienter skulle randomiseras. Vi inväntar nu de första resultaten från den studien.

DBCG Proton Trial (Skagen II) i Danmark är en av de viktigaste studierna i Norden inom området. Studien är stor, randomiserad och inkluderar patienter för protonbehandling när fotonplanen ger för hög medeldos till hjärta eller lungor, trots optimerad fotonbehandling. Det finns möjligheter för Sverige att ansluta till det protokollet och förutsättningarna för detta undersöks nu.

Det finns också intresse för en norsk-svensk studie. Ett första steg kan bli att följa upp de bröstcancerpatienter som får protonbehandling i Uppsala. Ett sådant nordiskt samarbete kan påskynda kunskapsuppbyggnaden kring nytta, risker och kostnadseffektivitet för protonstrålning vid bröstcancer.