Ny fas för studien PRO-Hodgkin
Forskningsstudien PRO-Hodgkin har nu inkluderat det planerade antalet patienter. Studien går nu in i en ny fas av analys och uppföljning samt planering av en fortsättningsstudie, i samarbete med Norge och Danmark. Studiens huvudprövare Daniel Molin, Akademiska sjukhuset, berättar om nästa steg – där resultaten kan få stor betydelse för framtidens behandling av patienter med Hodgkins lymfom.
Vad har överraskat dig mest i arbetet med PRO-Hodgkin?
Jag vet inte om det är överraskande direkt men det är tydligt vilket komplext grupparbete en sådan här studie är, med flera olika yrkeskategorier involverade, nästan alla universitetssjukhus och Skandionkliniken. Det är mycket som måste klaffa från inklusionen av patienter på hemsjukhuset, planeringen på universitetssjukhuset till behandlingen på Skandion. Vi är mycket glada över det goda samarbetet med alla inblandade.
Ni har nu avslutat patientinklusionen. Vad betyder det konkret att studien går in i ett nytt skede?
Nästa steg är att göra en första utvärdering av den primära frågeställningen som är återfallsfri överlevnad. Sen planerar vi en fortsättningsstudie tillsammans med Norge där vi även kommer att jämföra erfarenheter med Danmark, som har ett eget protokoll för protonbehandling. Det känns väldigt positivt att våra grannländer nu kan behandla med protoner och att de är så intresserade av vårt arbete.
Vad var den viktigaste frågan ni ville besvara när studien startade?
Den första stora frågan var om patienter behandlade med protoner har lika god återfallsfri överlevnad som de som behandlats med konventionell strålbehandling. På längre sikt vill vi få svar på om de också har färre biverkningar många år efter behandlingen. Det senare är syftet med att behandla med protoner.
Varför var protonstrålning en relevant väg att undersöka för just Hodgkins lymfom?
Vid strålbehandling av Hodgkins lymfom ligger området som strålas ofta nära viktiga organ som hjärta och lungor. Det, tillsammans med att patienterna ofta är mycket unga och i mycket stor utsträckning botas gör det viktigt att göra allt för att undvika sena biverkningar. Protoner har en potential att ge mindre stråldos till friska organ och därför känns det naturligt att testa detta för Hodgkins lymfom.
Vad har varit mest lärorikt under rekryterings- och behandlingsfasen hittills?
Det jag nämnde om komplexiteten i hela processen har lärt mig, studiegruppen och, tror jag, alla inblandade på de olika sjukhusen mycket, som vi kommer att ha stor nytta av i framtiden.
Vilken typ av data eller resultat kommer ni nu att fokusera mest på?
Nu kommer vi att fokusera på återfallsfri överlevnad men samtidigt med det pågår studier om olika tekniska och fysikaliska aspekter av strålningen, där det redan finns flera publicerade artiklar. Vi kommer också att utvärdera livskvalitet och biverkningar på mycket lång sikt. För det sistnämnda måste vi vänta ett antal år. Vi fokuserar också mycket på att snart starta uppföljningsstudien tillsammans med Norge.
Vad hoppas ni kunna säga om studiens betydelse när uppföljningen längre fram är färdig?
Förhoppningen är att protonstrålning är minst lika effektivt som konventionell strålning för att undvika återfall och att den samtidigt ger mindre biverkningar på lång sikt.
Om resultaten blir positiva – vad skulle det kunna innebära för framtida behandling av patienter med Hodgkins lymfom?
Den kan bidra till att protonstrålning ses som standardbehandling, åtminstone för en andel av Hodgkin-patienterna.
Finns det något ni redan nu sett som kan påverka hur man tänker kring strålbehandling vid Hodgkins lymfom?
Vi har sett att protonstrålning är genomförbar för dessa patienter på Skandionkliniken med den modell som vi använder i Sverige. Hittills har vi inte sett några oroväckande tecken vad gäller effektiviteten av behandlingen.
Vad är den största osäkerheten fortfarande, och vad behöver man vänta på för att kunna dra säkra slutsatser?
Den största osäkerheten är om protoner verkligen ger den tydliga förbättring vi hoppas på när det gäller biverkningar på lång sikt. För att säkert se detta behöver vi vänta åtminstone 10 år, men våra analyser av strålplaner och doser till friska organ ger oss goda möjligheter att förutse detta redan nu.
Daniel Molin, huvudprövare för PRO-Hodgkin
Fakta om PRO-Hodgkin Diagnos Hodgkins lymfom, en ovanlig form av lymfkörtelcancer, som drabbar cirka 200 patienter varje år. De som får diagnosen är ofta unga, 20–30 år. Tumören sitter ofta mellan lungorna. Syfte Undersöka om strålbehandling med protoner botar patienter i lika hög utsträckning som traditionell strålbehandling med fotoner, men ger färre sena biverkningar. I studien jämförs också stråldoser och strålområden vid foton- respektive protonstrålning. Upplägg Studien startade 2018 med målet att inkludera minst 75 patienter som behandlas med protonstrålning. Detta har man nu uppnått. Patienterna i studien jämförs med patienter med samma diagnos som får, eller tidigare har fått, traditionell strålning med fotoner.